Mina föräldrar försökte ha ett allvalrigt snack med mig förut. Dom var oroliga sa dom. Att jag har blivit så tyst. Och dom babblade på om massa saker, att jag borde göra saker som jag tycker är roligt, t ex. Jag satt och tog emot information och sa ingenting alls.

 Nu efteråt tänker jag att jag faktiskt är väldigt tyst. Det är inte likt mig.. Eller jo, det har blivit det. Men för ett par år sedan var jag livlig och glad och det blev nästan syrebrist när jag pratade. Och då pratar man mycket. Nu sitter jag, lyssnar, tänker, tänker vad som skulle hände om jag sa det jag tänkte, inget speciellt antagligen, jag fortsatte var tyst. och så är det... :/.

Jag är verkligen en helt annan människa. Förut så tyckte mina vänner att att jag var för jobbig, eftersom jag var för livlig. Nu har jag inga vänner, jo det har jag, men dom vännerna som jag inte har har jag inte pga att jag är så tyst. Jag bara sitter och lyssnar. Går efter. Ingen vill umgås med en svans...

Någon som har en bra lösning på problemet? Kommentera! Snälla...

/Sara 

Jag hatar när mina föräldrar är så där "extra roliga" på kvällen då man är trött och grinig. Jag blir sååå irriterad.. Jag fattar inte... Blää. Dumma dom. Nu vill jag ingenting alls, allt är bara jobbigt.
Innan jag var uppe och pratade med dom var det ändå... ingenting. Det fanns inga känslor rikigt. Kanske inte så roligt att känna så. Men det är mycket skönare att känna så en att vara irriterad... Jaja, nu ska jag sova. Jag vill inte gör någon sur bara för att jag är trött, grinig och irriterad.
Så godnatt!

/Sara

Idag var jag ute och fotade lite :) Här kommer två av bilderna!

Om en vecka exakt fyller min bror år. Jag har INGEN ANING om vad jag ska ge till honom, så om det är någon som har något förslag så tveka inte att kommentera! Tack på förhand!

/Sara

Ps. Han fyller 19 år! :P

Hemma idag igen. Missar rättskunskapsprovet. Idag känns inte lika bra som igår. Det har slagit mig att jag kanske får göra proven direkt när jag kommer tillbaka. Det vill jag inte! Jag är typ rädd för att det ska inträffa... Då kommer jag att faila iallafall. Menmen, det känns bra att vara hemma och få sova ut.

En annan som jag saknar. När jag gick på högstadiet och hademånga vänner sms:ade dom och frågade var jag var någonstans om jag så hade missat bussen. Jag har varit hemma två dagar och inte ett spår av sms omvar jag kan vara någonstans.. Menmen. Strunt samma. Det är bara en sån där lite... grej.

/Sara

Jag missade engelskaprovet idag. Det känns.. inget speciellt. Som om att det är något som tillhör vardagen. Detgör det verkligen inte. Imorgon (om jag inte går till skolan) kommer jag att missa rättskunskapsprovet. Det känns inget speciellt det heller. Det gör inget att jag missar dessa proven. Jag skulle nog ändå bara få IG på dom... Och det skulle dra ner väldigt mycket på krafterna när det gäller att plugga. Jag vet, jag kommer att få göra proven någon gång ändå. Men just nu känns det bra... bättre.

Jag är sjuk trött. Ska lägga mig om bara några minuter. Hejdå!

/Sara

Vid tiotiden i morse skulle jag kolla om jag hade någon feber. Svaret på den frågan: 36.6 Hmm! Jag kollade precis igen för att se om den inte gått mer ännu mer. Nu har jag 37.,8 räknas det som feber? Njaa, lite kanske.

Jag är trött, huvudvärk och borde plugga. Jag tror jag ska börja plugga jättesnart.

/Sara

Igår var första dagen som jag inte skrivit ett endaste inlägg. Sen jag startade den här bloggen alltså. Jag var inte riktigt mig själv igår... Menmen, inga ditaljer.

Idag är jag hemme från skolan. Jag mår sååå dåligt. Jag är sååå stressad och allt är bara fööör mycket. Jag vill inte mer. Varför har allt det här hänt just mig?! FAN!

/Sara