Nu har jag både kollat på Vänner och House. Jag följer ingen av serierna och jag tycker inte att dom är HURGÖRABRASOMHELSTBÄSTIVÄRLDEN-bra, men dom är bra avslappningsserier. Bra fortsättning på en dag som denna.

När jag var sådär cirka tolv år gammal blev jag tipsad om MSN och jag nappade på det direkt, jag skaffade MSN och pratade väldigt mycket med en tjej som var två år äldre än mig. Och hon hade precis kommit in i fjortis krisen och pratade med allt som var i närheten av motsatta könet. Gamla som unga, fula som snygg. Killar som hade status och dom som inte hade det. Vi var ganska nära vänner och hon tyckte att jag skulle få prata me dom bästa killarna. "Jag pratar med massa killar först så får du dom bästa" sa hon, och alla som hon tyckte var okej att prata med "gav" hon till mig. Jag fick deras MSN adresser och tyckte bara att det var roligt att prata med nytt folk. Det visade sig snabbt att dom flesta (som var jämngamla med min kompis) ville bara se snuskigheter i camen.Självklart blev dom blockade direkt. Men, det fanns en kille som var 3 år äldre än henne (5 år äldre än mig) som var jätte trevlig mot mig. Och honom har jag snackat med sen dess. Han har hjälpt mig igenom svåra stunder,  retat mig när jag inte velat, och varit glad för min skull. Det som är konstig är att hanbor i Uppsala, och jag bor typ i Götet, vi har aldrig träffats, alldrigpratat i telefon eller någon ting. Jag har sett bilder på honom (och jag vet att han existerar!). Men vi har pratat på nätet i 5 år och jag har aldrig hört hans röst. Hur låter han? Dialekt? Är han lång? Kort? Tjock? Halvrund? Spinkig? Hur är han IRL? Egentligen spelar det ingen roll. Han har hjälpt mig när jag som mest behlvt någon och det är jag gladöver :). Det jag är rädd för nu är att han ska lämna mig. Han har betett sig lite konstigt senaste :/ Det är inte första gången, så antagligen är det bara en period, men ändå. Han är som min storebror och jag vill verkligen inte mista honom som vän.

/Sara

Idag alltså. Jag trodde seriöst jag skulle börja gråta i skolan. Inte för att det hade hänt något hemst, men för att matten... Jag kan ta det från början. Jag bor på landet. Bussarna går inte så ofta, varken till eller från stan (Alingsås). När jag börjar skolan klockan 8 åker jag med en buss som går vid 7 hemifrån mig. Jag är inne i skolan klockan halv 8.

Idag när jag och en vän (som går en annan klass) väntade på att våra lektioner skulle börja ruser en av mina klasskamrater förbi och säger att första lektionen är inställd för läraren är sjuk. Och varje gång jag får höra sånt (det har hänt förut) så blir jag alldeles konstig i kroppen, jag känner att ALLT blir jättejobbigt. Jag menar, jag gick upp kl 05:30 för att börja skolan klockan 09:35. Helt vansinnigt. Iallafall, jag biter ihop och sitter i skolan och väntar på att lektionen ska börja. (Jag kan inte åka hem, för mina bussar går inte tillräckligt ofta för att jag skulle hinna tillbaka igen.)

Nästa lektion börjar och vi ska ha matte.Trots att jag har haft så himmlans god tid på mig på morgonen så kommer jag några minuter försent. När jag klampar in i klassrummet sitter ALLA med huvudet i bänken med en penna och skriver. Dom tittar upp - ser vem det är - fortsätter skriva. Lärarenkomemr fram till mig och viskar/väser:

- Vad gör du här?

- Jag ska ha lektion här nu? svarar jag.

- Nej Sara, vi har prov nu som du redan har gjort, så du kan gå.

Läraren ser på mig att jag håller på att kollapsa av tomhet, och ska säga någt i ren förtvivlan om dom sagt något dumt. Hon sa:

- Oj, hoppas jag inte sa något dumt. Men du kan väl läsa på någon läxa så länge? Du måste gå nu så dom andra kan få lugn och ro. Ses nästa lektion. Hejdå!

Jag vänder ryggen till, gå ut från klassrummet, blinkar, känner tårarna innanför ögonlocken. "Gick jag upp imorse för det här?!". Haha, det är skrattretande.  Jag gick och kollade schemat. Nästa lektion: 10:45. Bajs.

Jag gick i skolan resten av dagen, allmänt hängig. Ber att få sluta 10-15 minuter tidigare så jag hinner med 4bussen så jag slipper vänta till 6. Hinner jag med bussen? Nej, jag ser bussen åka iväg. HELVETE. nu är jag hemma iallafall, sen ett litet tag. och nu ska jag ska jag titta på Vänner. Hörs sen, Hejdå!

/Sara