Om det skulle vara så att någon undrar, så börjar jag bli trött nu. Det börjar bli jobbigt att hålla upp ögonen. Jag ska lägga mig alldeles strax. Ska bara liksom...

/Sara

Jag är trött (flumtrött) och jag känner för att lära känna någon på internet. Jag har bara inte hittat någon ännu. Kamrat.com är ett väldigt bra ställe när det gäller att hitta nya människor. Där hittade jag t ex två seriösa förhållanden. Eller aa.. jag hittade två killar där som jag sedan blev tillsammand med:P Inte samtiigt förstås:P Jaja, ni fattar.

Imorgon kommer kanske Anna hit. Eller så hittar vi på något i stan. Får se hur det blir. Nu ska jag chatta vidare! Hejdå,

/Sara

Jag vill bara meddela att jag inte har problem med grammatiken. Jag har precis läst igenom några inlägg och ja, jag skriver hemskt många fel. Jag har märkt det. Jag ska försöka bättra mig:P Det är bara slarvfel och det är lätt hänt när man skriver så fruktansvärt snabbt som jag skriver:P Haha, okej, kanske inte:P Menmen, jag ska som sagt försöka bättra mig.

/Sara

Här sitter jag och käkar popcorn. Har inte ens ätit hälften men är proppmätt:P

För någon timma sen ringde en kvinna och så att hon hade ett paket till CTS (min pappas företag). Hon frågade om hon kunde leverera det mellan 17.00 och 19.00 och jag svarade att hon kunde det. Så jag sitter och väntar på att paketet anländer så jag kan skriva på att jag har tagit emot det.

Jag är ganska sugen på att sjunga singstar. Men får se hur det blir med det. Jag borde plugga massa. Imorgon måste jag börjar!

/Sara

Jag har blivit så.. tillbakadragen.

/Sara

Jag vet, jag bloggar för mycket. En vän sa till mig igår  "Jag ser att du bloggar aktivt". Vad svarar man på det?. Jag vet, jag bloggar väldigt mycket. Och om väldigt ointressanta saker. Men å andra sidan kräver jag inte att någon ska läsa min blogg. Jag använder blogg lite som en bästa vän som bara lyssnar, lysnar, lyssnar. Jag känner ingen sådan männsiska. Alla jag känner dom avbryter, dom lyssnar en mening och sen kommer dom på något om sig själva, och då babblar dom på i 5 min och sens äger dom "förlåt, fortsätt", jag berättar ytterligare en mening och sen är babblet om dom själv igång igen. Så här på min blogg kan jag skriva av mig. Och det känns fruktansvärt bra!

Igår kollade jag på min vän Claras bilddagbok, och hon skrev att hon var så nere, ingen kommenterade hennes blogg ochå var det massa mer.Jag berättade för henne hur glad man faktiskt blir av att läsa det hon skriver. Iallfall på det sättet hon skiver. Man blir så glad. Jag skulle vilja skriva som henne. (Ni kan själva kolla in hennes blogg och gärna kommentera något snällt, hennes länk finns på kanten "Clara"heter den.) När hon såg vad jag kommernatat så la hon upp ett inlägg för min skull. Och jag blev så glad! Jag menar. Bloggen handlar ju ofta till stor del om sig själv och sitt liv. Och bli nämnd i någon annans blogg... Det är sååå fantastisk! Ni kan inte säga emot det. 

Nu däremot känner jag att det är inlägget håller på att bli väldigt långt. Så hej då:P

/Sara